Vilar i era outtröttliga händer - Lika poetisk som den låter!

 
Med Vilar i era outtröttliga händer har Khashayar Naderehvandi skrivit en poetsik roman baserad på frågor och filosofier om dessa snarare än de frågor och svar som så många andra böcker består av. Han väcker en brinnande nyfikenhet, men det är du själv som får hämta vatten att släcka den med.
 
En man sitter på en tågstation och kan inte låta bli att tjuvlyssna när en kvinna återberättar något som hon har hört av en frisör. Medresenären hon talar till tycks inte vilja lyssna, utan helst av allt komma därifrån. Mannen som är jaget i berättelsen däremot, han blir så tagen av berättelsen och av kvinnan i sig att han bestämmer sig för att impulsivt följa efter henne - vart hon än ska. Här börjar berättelsen om hans resa och en mängd slumpmässiga (eller inte slumpmässiga?) sammanträffanden, och i boken läser du när han berättar den historian själv.
 
Han börjar berätta, men halkar jämt in på sidospår och filosoferar om än det ena och än det andra. På något vis känns det som att han börjar i helt fel ände när han pratar om vilken societet en karaktär kan tänkas ha innan man ens har fått lära känna personen i fråga och det här tröttar ut mig på en gång. Plötsligt står det dock:
"Jag skulle vilja återvända till problemet med klasser..." (och här tänker jag "neeej!") "... men jag känner att tiden är knapp, att du börjar bli rastlös och att du när som helst kanske går härifrån."
Här kan jag inte låta bli att skratta. Vid flera tillfällen visar Naderehvandi att han vet var han har sina läsare. Hela boken är så poetiskt skriven och därför är det kanske inte konstigt att författaren kan ana sig till hur man som läsare kommer att reagera. Det här är skickligt gjort.
 
I denna berättelse full av märkliga sammanträffanden skapas frågor, men sällan svar (och det tycks nästan få plats dubbelt så många frågor i en bok om man slipper skriva svar till dem). Du blir nyfiken, du undrar, men tro inte att du kommer att få veta. Vem gjorde det där? och Varför? och Hur hänger det ihop? kommer du att undra, på samma sätt som du kanske funderar och filosoferar över en dikt. Jaget i berättelsen, som långt senare presenteras med namnet Saul, undrar ofta samma saker som du. Så hur ska han kunna svara?
 
Efter att ha läst ut boken och först efter sista sidan insett att det faktiskt är en väldigt speciellt skriven bok där svaren aldrig kommer skrivas (jag hade mina misstankar dock) känner jag mig mest irriterad - Men jag är ingen diktläsare, det erkänner jag. Det var en trevlig lässtund, men det var också allt.
 
Originaltitel: Vilar i era outtröttliga händer
Författare: Khashayar Naderehvandi
Utgivningsår: 2013
Förlag: Norstedts
Mitt betyg: 5 av 10 (rekommenderas för er som är mer poetiskt lagda)
Köps: Till exempel på Adlibris, CDON, Bokus och Bokia
 
 
Vilar i era outtröttliga händer passar sig bra i sin korta längd på 204 sidor. Den är lite som en lång novell som stannar en stund, skapar lite förvirring, och sedan går igen.

Kommentarer
Postat av: Malin Aurora

Åh den lät himlans fin.

Svar: Vad roligt att du tycker så! Den kanske vore något för dig då :)
Jennah Christensen

2013-06-22 @ 12:26:37
URL: http://vildblommor.blogg.se/
Postat av: frida

sv: ja det finns verkligen så himla många möjligheter! gillar speciellt när man tar kort på blommor som ses som ogräs och får dem att bli fina! :)

jo de böcker som jag har hunnit ta mig igenom än så länge har varit bra. Och Cerrie är minst sagt märklig, men det är ju lite av ett genomgående drag i Stephen Kings verk :)

Svar: Ja, det är ju kul om man kan göra det! Likaså gamla "fula" ("fallfärdiga") lador och hus och sånt. De kan ju vara hur fina som helst på foto fast de inte är det i verkligheten. Haha, ja, det har du nog rätt i :)
Jennah Christensen

2013-06-22 @ 21:51:35
URL: http://fridahagstrom.blogg.se
Postat av: Nilmas Bokhylla

SV: Ja, det är ju lite olika från person till person! Det tyckte jag också för bara ett år sedan men sedan dess har jag börjat läsa mer på engelska och då blir det lättare och lättare.

Jaså? Vad kul :)

Svar: Jaha, man kanske vänjer sig då, jag har läst lite faktaböcker på engelska - av någon anledning är det lättare tycker jag. Ja :)
Jennah Christensen

2013-06-23 @ 12:12:32
URL: http://nilmasbokhylla.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0