Bokbloggsjerkan 26-29 Juli 2013

Helgens bokbloggsjerka hos Annika löd såhär: Ge exempel på författare som verkligen vet hur man skapar intressanta karaktärer.
 

Felicia: Denna frågan är lite svår eftersom jag är dålig på sånt här. Men jag måste faktiskt säga Alan Alexander Milne, författaren till Nalle Puh böckerna. Han gjorde Nalle Puh och hans vänner intressanta och han kom på en massa olika personligheter till allihopa som är jätteroligt. Och filmerna är också jättebra! =)
 
Jag tror inte att Jennah kan skriva helgens bokbloggsjerka. Hon kommer nämnligen att gifta sig idag med min bror. Så antagligen blir det bara jag som skriver bokbloggsjerkan idag. 
 
Jennah (svarar i efterhand): Jag håller med Felicia, vad som är extra intressant i just nalle Puh är hur alla karaktärer har lyckats bli så fantastiskt olika. Nalle Puh är inte så smart, Kanin är väldigt ordentlig av sig ("Du ligger efter schemat!"), Nasse är rädd men mycket modig (ja, modig! Jag citerar från Neil Gaimans bok Coraline ni kommer få se mer smakprov på senare: "when you're scared but you still do it anyway, that's brave", och det gör ju Nasse jämt, eller hur?), Uggla är klok även om han läser fel ibland, Tiger är busig och ser ljuspunkterna i livet, och så vidare. De kompletterar varandra och på samma gång är de alla så lika - de har alla stora hjärtan.
 
 
 

Festivalfeber

Nu har det varit festival här nere och det är inte utan att böcker säljs, biblioteket säljer till exempel ut sina gallrade böcker och tidningar och en bok får vara dålig för att inte vara värd en tia, eller?
 
- En tidningsbunt med Våra Katter som inte går att köpa i vanliga affärer då tidningen kräver klubbmedlemskap. 20 kr för alla.
En tidningsbunt med Ridsport Special som är rolig att bläddra i, hästtips blir ju inte föråldrade så snabbt. 20 kr för alla.
- Deckarmix är en samling med fyra korta cd-böcker (eller cd-noveller snarare) som kan vara trevliga att lyssna på när tillfälle ges. Billigt med 10 kr för denna, men vem vet om den fungerar?
- Varulvens år är inte känd för att hittas billigt och den fick jag ge 80 kr för.
- Make up-boken från Color Me Beautiful för 10 kr verkar förvånandsvärt bra för att komma från 80-talet.
 
 
 
 

Bokbloggsjerkan 19-22 Juli 2013

Det var 2 frågor på helgens bokbloggsjerka hos Annika denna gången:
 Vilka bokomslag tycker du matchar bokens innehåll bäst/sämst? Vilket/vilka bokomslag tycker du bäst/sämst om och varför? 
 
Felicia:  
 
Jennah: Jag tycker att ett bokomslag ska vara mystiskt men passande. Är det passande men inte mystiskt blir det tråkigt och är det mystiskt men inte passande blir det bara konstigt!
Flyktpunkten är en av de böcker jag läst på senaste som har haft bäst omslag. Det passar innehållet (pojken som blev bortrövad på en flygplats) men säger ingenting om vad som kommer att hända. Bilden är otydlig men tydlig på samma gång, med färger som utlovar spänning.
Den Krossade Tanghästen är ett exempel på dåliga framsidor. Bilden ser bra och spännande ut, men den utlovar saker som boken sen inte kan hålla, precis som titeln i sig. Tanghästen är inte en viktig del i denna historia (se även "Hur viktig är titeln?").  Jag kan heller inte låta bli att tycka Kära Agnes! har ett utomordentligt fult omslag just för att bilden i sig är så ful och för att den inte knyter samman med innehållet så bra.
 
Flyktpunkten har ett bra omslag

En smakbit på söndag - En man som heter Ove

 Varje söndag uppmanar Mari oss bokbloggare att skriva en smakbit ur våra böcker.
Jag bjuder därför idag på en rörande smakbit ur en av böckerna jag läser just nu och det är En man som heter Ove av Fredrik Backman.
Varsågoda!
 
"Han står kvar tyst och snurrar på vigselringen på fingret. Som om han letar efter något annat att säga. Han har fortfarande plågsamt svårt för att vara den som leder samtalet. Det var en sådan där sak som hon alltid brukade sköta. Han brukade mest svara. Det är fortfarande en ny situation för dem båda, det här. Till sist sätter sig Ove på huk, gräver upp den gamla blomman som han satte där i förra veckan, lägger den försiktigt i plastpåsen. Vänder noga på jorden när han sätter de nya blommorna. Den är genomfrusen.
- De har höjt elpriset igen också, informerar han henne när han reser sig.
Så står han med händerna i fickorna och bara tittar på henne. Till sist lägger han försiktigt handen på den stora stenen, och stryker den ömt från ena sidan till den andra. Som om den var hennes kind.
- Jag saknar dig, viskar han.
Sex månader sedan hon dog. Och Ove går fortfarande runt hela huset två gånger om dagen och känner på elementen för att kontrollera att hon inte har smyghöjt värmen."
 
Boken kommer att recenseras här senare i sommar.
 
 

Vattnet i Mars

 
Det första intrycket av en bok får vi ofta genom omslaget, men det första verkliga intrycket får vi först när vi öppnar boken och läser de första orden. Allt som oftast passerar de nästan omärkligt - bara efterlämnande en liten känsla om hur bra du tror att boken kommer att vara - men jag fastnade faktiskt för just dessa ord i den nya boken Vattnet i Mars  av Mikael Fant. De lyder: "Det här är jag: Jonna Aronsson. Det skymmer i mitt fönster." Jag tänker mig en handskakning, mellan Jonna och mig själv som läsare. Hon presenterar sig genom att säga sitt namn och nästa sak jag får veta är att det skymmer i hennes fönster - som om det vore något av det viktigaste i hennes liv just nu. Redan med denna meningen river boken igång med en poetisk stil som håller i sig under alla 330 sidor.
 
Mamma Inga har dött, och lämnat efter sig en flodvåg av människor som på ett eller annat sätt har varit sammanknutna med henne. Det är maken Edvin, som tror att ingenting har hänt och spenderar dagarna med att köra runt Ingas kvarlämnade tomma rullstol. Det är dottern Agneta som har skickat in mammas dikt till en tävling för att visa upp den, men råkat vinna och tar åt sig äran själv. Det är svärsonen Raimo som lever ett dubbelliv med illegala verksamheter. Det är Alex, Fredrik, Maja, Jerker, Eva och alla andra. Alla får vi lära känna i olika nästan fristående kapitel om deras liv, men framför allt om deras känslor.
 
Vattnet i Mars är en poetisk bok som lämnar utrymme för egna tankar och ställer frågor utan att inviga till svar. Det är en bok som är så poetisk skriven att den emellanåt ser lite ut som ett japanskt haiku, med avklippta för mig oförståeliga meningar, men säkert fina för den som förstår dem. För min del blir det till slut alldeles för lite story och för mycket känslosnack - den står och stampar på stället, det händer ingenting. Som sagt är kapitlen dock nästan fristående från varandra, vilket innebär att några kan vara bra även när andra inte är det. Berättelsen om Edvin är oerhört rörande, när han obekymrat firar deras bröllopsdag.
 
   "När [...] jag får ro i sinnet att som förr i tiden lyfta henne opp och tillbaka i sängen är hon alldeles, alldeles fjäderlätt."
 
Originaltitel: Vattnet i Mars
Författare: Mikael Fant
Utgivningsår: 2013
Förlag: Piratförlaget
Mitt betyg: 6 av 10
Köps: Till exempel på AdlibrisCDON och Bokus
 
Du kan provläsa boken här.
 

5 FRÅGOR OM BOKEN DU LÄSER NU

                 
 
Hur många kapitel har du läst i boken?
Har bara läst ett kapitel ännu. Började igår kväll
och orkade inte läsa så mycket då. 
 
Vad var den första meningen i boken?
"-Jaha, hur känns det att vara dotter till Årets man? frågade 
Bess Marvin som satt i passagerasätet i Kitty Drews 
blå Mustang."
 
Vad var den sista meningen du läste i boken?
"Någon hade sprejat ett meddelande längs bilens sida
med drypande, blodröda bokstäver: 
R.A. SKA BORT, OCH DU MED! 
 
Hur tycker du att boken verkar?
Har ju bara läst ett kapitel ännu, men den verkar 
ganska bra. Kitty böckerna brukar vara bra! 
 
Vilken händelse är din favorit hitills? 
Det har ju inte hunnit hända så mycket ännu. 
Men meddelandet på bilen tror jag, för nu börjar det 
ju hända någonting. (R.A. står för River Arts, en 
nyöppnad konstskola i boken) 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bokbloggsjerkan 12-15 Juli 2013

Helgens bokbloggsjerka hos Annika löd såhär: 
Känner du till en karaktär i en bok som har fått ett annat namn i filmatiseringen av densamma? Vad tycker du i så fall om det?
 
Felicia:  Inte vad jag kommer på just nu :/ 
 
Jennah: Ja, till att börja med har vi TV-serien Stallkompisar. Där heter en flicka (en av de tre huvudkaraktärerna dessutom) Stephanie "Stevie", men i bokserien med samma namn heter denna flicka Susan. Känslan blir i stort att det inte riktigt är samma person, men det stör inte mycket då båda är bra och mest undrar jag bara varför?
Något annat som är mycket vanligt är att två karaktärer i en bok blir till en sammanflätad karaktär (med namnet från den ena av dem) i filmatiseringen. Exempel på sådana filmer/böcker är Pestens Tid av Stephen King (filmen heter The Stand) och Den Krossade Tanghästen av Helene Tursten (filmen har samma namn). Vad karaktärerna heter minns jgág inte helt och hållet tyvärr, men tror att en av dem i Pestens Tid hette Nadine?
Det här tycker jag personligen är lite av en nödvändighet, de har ju gjort så för att kunna korta upp och göra en film av en lång bok på ett smidigt sätt. När ni ser en film av en bok, så tänk då på att se filmen för vad det är: en FILM, som är BASERAD på en bok.
En film och en bok är inte samma sak, och historierna passar oftast inte att kopiera rakt av.
 

Odd Thomas

 
Den internationella bästsäljaren Odd Thomas är den första boken jag läste av Dean Koontz, en stor författare inom skräckgenren. Boken är den första i en liten serie, men går också utmärkt att läsa som fristående (jag har själv inte läst de andra, men de står på kö i bokhyllan).
   Det slog mig snabbt att boken är mycket lättläst och det var även svårt att inte lägga märke till alla jämförelser och liknelser som det skrivs om hela tiden. Att förstärka något genom att jämföra det med något annat är inte ovanligt, men här blir det så mycket att det nästan är komiskt, kan det vara meningen tro?
 
"Fast dagen hade grytt hade den redan snabbstekts till en hård äggula vid horisonten i öster."
 
Odd Thomas är kock på en snabbmatsrestaurang i en ganska liten stad. Liten, men inte lugn - här finns både de levande och döda att bråka med och Odd Thomas kan kommunicera med båda.
   En mystisk man kommer till staden en dag och har dunkla skuggor efter sig, något som Odd har svårt att förstå sig på och inte ens hans döda vänner kan hjälpa honom med. Bara en sak får han veta - om tjugofyra timmar kommer staden att vakna upp till kaos. Hur ska man rädda en stad på tjugofyra timmar när man inte ens vet vad den behöver räddas från?
 
Något annat som slog mig väldigt tidigt och som omöjligt går att missa är hur nedlåtande huvudkaraktären är mot sig själv. Den allra första meningen som står att läsa är följande:
   "Mitt namn är Odd Thomas, fast i denna tidsålder då berömmelse är det altare vid vilket de flesta människor dyrkar, vet jag inte säkert varför du skulle bry dig om vem jag är eller att jag existerar."
   Nu ska ni inte luras att tro att boken är deprimerande - tvärtom. Odd Thomas - som förutom huvudkaraktär också är den fiktiva författaren till boken - förklarar saker mycket lättsamt vilket resulterar i en bok som visserligen inte är en komedi, men helt klart rolig.
 
Boken utspelar sig under ett fåtal dagar, men håller ändå ett bra tempo. Spänningen är hög och även om boken är lätt att förstå är det svårt att se framåt - ingenting är förutsägbart. Det här är en bra och välskriven historia som dessutom löper ut i en ordentligt slagkraftig slutkläm som jag dock inte ska gå närmare in på än så. Jag kan bara rekommendera boken, och det till alla som gillar skräck eller känner för att prova.
 
Originaltitel: Odd Thomas
Författare: Dean Koontz
Skriven år (copyright år): 2003
Utgivningsår Sverige (av nedanstående förlag): 2006
Förlag: Bra Böcker
Mitt betyg: 8 av 10
Köps: Till exempel på AdlibrisCDON och Bokus
 

Bokbloggsjerkan 5-8 juli 2013

Helgen fråga hos Annika löd såhär: 
Brukar du läsa noveller och/eller andra ”short stories”, vilken/vilka är din favorit/dina favoriter i så fall.
 
Felicia: Jag brukade läsa lite noveller i tidningar jag läser i. Men det känns som att det bara blir färre och färre noveller nu. Och har svårt att hitta noveller någon annanstans också. Så det blir inte lika mycket novell läsning längre. Vilket är synd då noveller är ganska bra och dom går snabbare att läsa ut en en vanlig bok. 
 
Jennah: Jag läser noveller ibaldn och har flera novellsamlingar av Stephen King. Mycket va det är ju egentligen inte noveller dock, utan kortromaner, något som jag uppskattar. En kortroman är ofta alldeles lagom lång för att ändå kunna innehålla bra karaktärsbeskrivningar med mera utan att kännas överflödig. Solhunden av Stephen King är en bra sådan.
 
 
 
 

Hjälten

 
De nyare böckerna av Dean Koontz har något speciellt, nämligen en riktigt bra grundidé till storyn - så bra att till och med baksidetexten är riktigt spännande. Hjälten är just en sådan bok.
 
Timothy Carrier brukar ta en öl i baren efter jobbet. En kväll sätter sig en främling bredvid honom. Främlingen försvinner lika snabbt som han kommer, men ger honom först ett kuvert med pengar, en bild på en kvinna och en lapp med hennes adress.
   "Tio tusen nu. Resten får du när hon är borta", säger främlingen. Vad det hela handlar om är lätt och räkna ut, och därför förstår vi även vem nästa man som kommer och sätter sig jämte Tim är - en yrkesmördare med uppdrag att döda kvinnan på fotot. Tim låtsas inte om missförståndet nu, det är det på tok för sent för. Istället försöker han avstyra det hela, något som inte går så bra. När mördaren går från baren kommer nästa chock - han verkar vara polis. Och vem ska man då vända sig till?
 
Hjälten är en bok med en stark huvudkaraktär som hjältemodigt bestämmer sig för att göra så mycket för en främmande kvinnas skull. Den skrider framåt i ett ganska högt tempo, är lika spännande som den låter och hela boken blir som en blandning av en deckare, drama och kärleksroman på en och samma gång.
 
Originaltitel: The Good Guy
Författare: Dean Koontz
Skriven år (copyright år): 2007
Utgivningsår Sverige (av nedanstående förlag): 2010
Förlag: Bra Böcker
Mitt betyg: 8 av 10
Köps: Till exempel på Adlibris, CDON och Bokus
 

Begravd - Listig deckarläsning

 
Vid en skola stiger en pojke in i en bil tillsammans med en okänd kvinna. Efter detta syns han inte mer, förutom på en mycket märklig film som dyker upp efter ett tag. Pojken påstår sig ha det bra, och pratar enbart till sin mamma. Men har han det bra? Begravd  av Mark Billingham är en deckare enligt konstens alla regler.
 
När man läser Begravd kan man själv känna sig delaktig  i sökandet genom att försöka lösa det kluriga fallet med alla bevis som växer fram, vilket ger historien en lite klassisk, eller åtminstone deckartypisk, känsla. Vem kan man egentligen lita på och inte? Vi följer med i en polishistora med kriminalkommissarie Tom Thorne i huvudrollen.
  Parallellt med letandet får vi också följa pojken, Luke Mullen, själv. Vi vet var han är men för den sakens skull inte vem som är skyldig och heller inte varför. Att vi får läsa om saker från hans synvinkel gör också att han - som offret i boken - får en tydligare karaktär som man kan lära känna och därigenom även sympatisera med - vilket i sin tur gör hela dramat mer känslostarkt.
 
Originaltitel: Buried
Författare: Mark Billingham
Skriven år (copyright år): 2006
Utgivningsår Sverige (av nedanstående förlag): 2009
Förlag: Minotaur
Mitt betyg: 8 av 10
Köps: Till exempel på Adlibris och Bokus, går att provläsa
 

Nu har jag fått virus här hemma

 
Förlovningsdag (5 år) igår, och fick denna bok och underbara bokmärke! Den verkar lika spännande som den ser ut.
 
"En dödlig hemlighet, ett biologiskt vapen, en värld på randen till undergång" - precis den värld man inte vill leva i men ändå så gärna läser om.
 
 

Böcker jag läser i just nu!

Jag har inte alls läst så mycket det senaste. Bara några sidor i 2 olika böcker. Men nu känns det äntligen som att jag har fått tillbaka läslusten. Så nu ska jag bara informerera er om böckerna jag håller på att läsa i just nu.
 
   
 
 
Vivianne - är du lycklig nu?
 
Anne Franks Dagbok
 

Anne Franks Dagbok tror jag nog att dom flesta redan känner till. Det är en bok som är väldigt populär och som väldigt många redan har läst. Och om man inte har läst boken så har man nog säkert sett filmen. 
Jag såg filmen i skolan för något år sedan. Filmen var ganska lång och ibland blev det väldigt hemskt. Som när deras gömställe hade blivit hittat och dom tog tillfånga dom. Jag började läsa i Anne Franks Dagbok igår kväll och läste även lite i förmiddags. Texten är ganska svår att förstå eftersom den är skriven för länge sedan. 
 
Vivianne - Är du lycklig nu är en bok som jag började läsa i för någon vecka sedan. Jag skulle ta en lättläst bok i min bokhylla och så blev det denna. Har ännu bara läst ett par sidor i den. 
 
Vilka böcker läser ni i nu? Har ni läst Anne Franks Dagbok eller sett filmen? Vad tyckte ni? 
 
 
 
 
 
 

Månadsammanfattning: JUNI 2013

Felicia: Juni har varit en jättedålig läsmånad för mig. Jag har knappt läst någonting. Har helt enkelt tröttnat på att läsa. Det är synd för att läsa är egentligen roligt. Jag har bara läst några sidor i en bok i Juni och så börjae jag i Anne Franks dagbok igår. Som jag även läst lite i nu på förmiddagen. 
Fast nu är det en ny månad och jag hoppas att detta blir en bättre läsmånad! 
 
Jennah: Jag har fått nya recensionsexemplar men tyvärr haft lite otur med några som helt enkelt inte passat mig särskilt bra. Recensionsexemplaren läser jag alltid ut ändå, men nöjet flagnar ju bort lite grann. Jag har upptäckt några guldkorn dock, som Flyktpunkten av Val McDermid.

RSS 2.0